Om guldkornen runt hörnet


Vi bor i Linköping, precis innanför stadsgränsen, i alla fall om man skall gå efter skyltarna ute vid vägen. Det tar tio minuter med bil för att ta oss in till city. Vi har två stora mataffärer närheten. Apotek, två skolor och allt som liksom behövs. Ändå tar det mig tre minuters promenad för att befinna mig i skogen. Det är jag tacksam för alldeles för sällan.

Vi har haft en supermysig lördag. Förmiddagen fylldes med bad och lego på längden, tvären och bredden. Till min stora förtjusning tyckte det stora hjärtat att det var precis lika roligt som jag att sortera och bygga klart alla de där igendammade kreationerna i hyllan. Låt mig säga att vi hade att göra. Vi tog paus endast för lunch och när det sedan var dags att avbryta för bio var det nästintill att vi inte ville. Men biljetter var bokade till Small Foot och gick inte att ändra på.

En film helt i min smak. Jag är glad att man via barnen får ta del av dessa små pärlor. Härlig humor, underfundiga skämt och så en mening som ganska ofta kan appliceras direkt på de där oegentligheterna vi vuxna står för i samhället. Lägg därtill härligt peppande och positiv musik och ett pampigt slut. Ja då kan det faktiskt vara så att det kommer en tår i ögat på undertecknad.


Efter inhandling av lördagsgodis släppte Andreas av oss hemma. Barnen tog cyklarna och själv promenerade jag till skolgården i närheten för lite lek och sedan avslutade vi med besök på Hembygdsgården precis bredvid.



Via skolan besökt V hembygdsgården för ett tag sedan, något alla tvåor hennes skola gör. Det är en heldag och de får lära sig om hur det var att leva för 100 år sedan. Dagen till ära uppmuntras barnen att klä sig i kläder som på den tiden och fröknar och lärare brukar också leva sig in i det. Sedan väntar en härlig historielektion för de små med inlevelse och teater. V försökte sig på att berätta lite mer om vad hon lärde sig under den där dagen men ganska snart tog faktumet att Hembygdsgården också är hemmavist för både Pokestop och Pokegym överhanden. 

När alla Pokémons var infångade och stoppet länsats på bollar gav vi oss in i den intilliggande skogen för att plocka löv och pinnar till skapandeverkstad vi hoppas hinna med imorgon. 

Det blev en sådär alldeles perfekt lördag. En sån man kan leva på länge. Livet mina vänner. Livet,

Kommentarer

Mest läst: