Kreativitet och en kopp kaffe


Nästan varje kväll när jag lägger mig är min sista tanke och känsla en längtan. En längtan efter den första koppen kaffe morgonen därpå. Jag kan verkligen längta efter att få vakna enbart för att få mitt kaffe. Den avnjuts helst i sängen eller i ensamhet med tända ljus medan de andra inte ännu vaknat.

När jag då sprang på ett nattlinne med texten ni ser ovan och det dessutom var rosa så fanns det som ni förstår ingen tvekan och det tillhör nu mig, mig, mig. Om inte du också blir sugen såklart, då kan du inhandla en egen här på Lindex.

Men jag ska inte ljuga för er. Den senaste månaden har inte ens kaffet fått mig att längta till morgondagen. Jag har varit helt utan energi de senaste veckorna efter att vattkopporna tog kommandot över mig. Från en sommar och en augusti när jag känt mig full av energi och kreativitet till en månad helt utan gnista. Och när vi pratar kreativitet i samma mening som mitt namn handlar det inte om en färgpalett och en vit duk eller att dreja ett keramik-krus. Det handlar då om skrivandet! Det har inte funnits något som helst engagemang och det dök verkligen från hundra till noll över en natt.

Till skillnad från tidigare perioder med samma känsla har jag denna gången varit helt medveten om att det är så men att det kommer att gå över. Jag har därmed heller inte gett mig själv dåligt samvete eller mått dåligt över att jag inte orkat eller velat skriva. Jag har tillåtit mig att göra ingenting.

Åka hem från jobbet och göra ingenting. Det är lika ovanligt som ett skottår för mig. Kanske till och med ovanligare.

Och det mina vänner tror jag också är det vinnande konceptet som gör att jag nu återfått all den energi som verkar ha gått i ett tidigt höstide. Hipp hurra, tjoho och allt sånt.

Mot hösten!

Kommentarer

Mest läst: