Vattkoppor som vuxen - så var det på riktigt

Lite prickig men glad ändå...

Som den kungliga fanatiker jag i det närmaste är har jag alltid undrat en sak.
Vilken reaktion fick prins Daniel den dagen han åkte hem till Ockelbo och berättade för mamma Eva och pappa Olle att han träffat en tjej, och att den tjejen var - kronprinsessan Victoria! Hur framför man det utan att riskera föräldrarnas liv och vilken reaktion blir det?

Jag kan ha fel men det känns lite som att jag fick ungefär samma reaktion när jag för någon vecka sedan berättade att min minsting fått vattkoppor och att jag själv inte har haft det.
Föreställ dig det i slowmotion från varenda människa jag träffade:
- HAR DU INTE HAFT VATTKOPPOR???
- Åh herregud!
- Du kommer bli sååå sjuk!
- Ja det önskar jag inte min värsta fiende.
- Tur att du inte är man då kan man bli steril.
Eller denna:
- Du kan inte få vattkoppor som vuxen, men du kan få bältros och DET, det är livsfarligt.

Så mycket skrönor, så mycket rykten, så mycket missuppfattningar. Och vet ni, en av reaktionerna ovan kommer från sjuksköterskan jag pratade med på vårdcentralen på morgonen. Det var innan jag fick hindra henne från att boka en tid hos en läkare till mig. Hon hade nämligen inte koll på att jag inte bör komma dit med tanke på smittrisken.

Det känns helt enkelt som att folk får lite panik när man säger att man inte haft vattkoppor när man är vuxen. Och visst, det var ju inte det smartaste min mamma gjort att hålla mig ifrån alla med vattkoppor som liten istället för att se till att jag fick det. Men så gjorde hon inte mängder med smarta saker min mamma.

För det första - jag skulle vilja ta hål på den absolut största myten. Den att man inte får vattkoppor som vuxen utan bältros. Fel, fel, fel!
Man kan inte få bältros om man inte haft vattkoppor. Och alla som inte haft vattkoppor kan få vattkoppor oavsett ålder. Däremot går alla vi som haft vattkoppor omkring som små tickande bältrosbomber. Närå, skämt åsido. Det är ingen större fara men förutsättningen för att få bältros är att man haft vattkoppor och man kan inte få bältros av att träffa någon med vattkoppor. (Däremot kan du få vattkoppor av att träffa någon med bältros). Bältros kan komma när som helst, inget vi kan påverka. Men inte heller något att gå och vara rädd för.

För det andra - att få vattkoppor som vuxen innebär oftast att man blir lite värre drabbad än som barn. Mer kli och högre feber. MEN - får du vattkoppor och är över 18 skall du alltid ta kontakt med vårdcentralen för att få virushämmande medicin. Det är viktigt att du gör det inom så snart som möjligt för att inom 24 timmar efter att du fått första koppan kunna påbörja behandling. Och låt mig säga att det är värt det.

För det tredje - vaccination. Det finns vaccin mot vattkoppor. Det är två doser och tar man dem så får man ett bra skydd. Det ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och är något man måste betala själv. Det är dock fortsatt inte någon garanti för att du inte får vattkoppor men får du det så blir symptomen lindrigare.

Så - hur blev det då? Hur var det att ha vattkoppor?

Jag vaknade natten mellan torsdagen och fredagen med sprängande huvudvärk och vad som kändes som febertoppar och på fredagsmorgonen hittade jag de första kopporna. Då mitt stora hjärta blev sjuk precis samtidigt hängde vi båda i TV-soffan hela fredagen. Hon med 38,9 och jag med 38,7 i feber. Men vi var förvånansvärt opåverkade båda två.

Medan V åkte hem till sin andra mamma för att kurera sig vidare gav jag efter för feber och huvudvärk. Orkade med en kortare biltur på fredagskvällen men spenderade sedan hela lördagen under täcket med närmare 40 graders feber och ständig Alvedonpåfyllning i kroppen tillsammans med mina virushämmande jag fick redan på fredagen.

När lördagen blev söndagsmorgon vaknade jag innan Andreas. Jag smög ut och lät honom sedan sova kvar. Det som just då tyngde mina axlar mest var den olästa mailkorgen och en kalender kommande vecka som behövde styras upp. Så jag tände ljus och bullade upp i soffan med jobbdator, kalender och anteckningsböcker. Kaffet fick vänta till Andreas vaknade så jag inte skulle väcka honom med den högljudda kaffemaskinen. Döm om hans förvåning när han hittade mig jobbandes någon timme senare.

Jag orkade med att småstäda lite under söndagen också innan jag sedan fick ge vika och vila resten av dagen. På måndagen var febern helt borta och Victoria och jag hängde hela dan. Spelade spel och myste. Tisdagen skulle jag vila upp mig det sista. Det gjorde jag jättebra med jobb vid köksbordet innan jag fick hem en också mycket piggare Vic som spenderat dagen hos mormor.

Jag vet att det är högst individuellt men för min del var det verkligen inga större svårigheter att ha vattkoppor som vuxen. Visst är det inte så kul med lite prickar som fortfarande delvis syns i ansiktet men detta klarade jag bra och jag är glad att jag fick det nu och inte när jag är 65.

Jag vill slå ett slag för att verkligen se till att få virushämmande direkt. Det tror jag hjälpte mycket. Men var beredd på att få stå på dig. För min del fick jag frågan från vården:
- Jaså, ska du få medicin, vilken medicin tänkte du att du skulle ha då?

Mer info går att läsa på 1177.se och förutom de direkt egna erfarenheterna ovan är det därifrån jag har hämtat min fakta.

Kommentarer

Mest läst: