Med fokus på det positiva


Vet ni vad det är ni sitter och tittar på just nu?
Det är en liten del av min rumpa.
Jajamensan, eller kanske rättare sagt, en liten del av bakfickan på mina vita jeans-shorts som sitter på min rumpa.

Min kollega Susanne brukar titt som tätt nu för tiden undra vilka piller jag äter och fråga om inte hon också kan få ett.

Jag ska inte slå mig för bröstet och på nåt sätt säga att jag aldrig brusar upp eller blir förbannad. Då hade jag liksom inte varit jag. Temperamentet har jag från pappa och det vill jag ha kvar. Jag blir förbannad så det blixtrar om det lika snabbt som jag blir glad igen.

Men jag har under de senaste ett och ett halvt året ständigt jobbat med mig själv för att komma till en punkt där jag försöker se det positiva i det mesta. Och finns det inget positivt eller om det är fel dag, ja då kan det hända att det fortfarande brinner till lite i humöret.

Så - vad har då mina jeans-shorts eller min rumpa med detta att göra.
Jo.
Jag älskar verkligen dessa shorts.
För en tid sedan slängde jag in dem i tvättmaskinen utan att tömma fickorna och i bakfickan låg en knallröd liten lapp.
Ja ni förstår.
Fickan missfärgades och trots några tvättar till inklusive Vanish så ville fläcken inte försvinna.
Det var nära att humöret sjönk, det var när att jag blev förbannad.
Men så insåg jag.

Mina tidigare vita shorts har ju bara blivit #litemerarosa.

Kommentarer

Mest läst: