Malmöweekend juli 2018 - Radisson Blu hotel

[Inlägget innehåller annonslänkar]
Malmö har blivit en riktig favorit för oss och jag kan inte tänka mig en sommar utan besök. Så i helgen var det dags. Jag började känna av en strejkande hals några dagar innan resan men valde att ignorera den känslan eftersom jag så hjärtans gärna ville kunna åka.

Det hann bli lite nytt, lite gammalt och lite saknat på resan.

Vi startade från Linköping strax efter lunch på fredagen och medan jag satt bredvid och jobbade (!) så körde Andreas hela vägen ner.

Med anledning av min sambos nyvunna intresse för eller ska jag kanske säga nyvunna mani kring kort och poäng så skulle vi denna gången testa ett nytt hotell - Radisson Blu hotel - i kvarteret St Gertrud mittemellan Caroli och Drottningtorget. Jag lär nog få anledning att återkomma kring poängen och korten men denna gången fokuserar vi helt på vår Malmö-helg.

Radisson Blu är en kvarleva från när det var SAS egen hotellkedja och vissa saker lever kvar i väggarna. Det känns verkligen som ett businesshotell anpassat till affärsresenären.
Andreas hade dagarna innan avresa i sann travlehackerstil nosat upp att rummet blivit billigare och billigare ju närmare inpå ankomsten vi kom och kunde därmed spara in några hundralappar till oss bara genom att boka om rummet. Det värmer mitt småländska sparsamma hjärta.

Interiör i frukosten och restaurang.
Ett av Malmös äldsta korsvirkeshus.
Thottska huset.
Vi bodde i rum 656. Jag är lite osäker på vilken kategori rummet hamnar under men det går inte att säga annat än att det var stort.

Rymligt var ordet för rummet.

Egen "liten" arbetshörna.

Väl tilltaget badrum med badkar till min sambos förtjusning.
Måste också få tipsa om detta ställe. Rakt över gatan ligger St Gertruds som har vansinnigt mysiga afterworks med buffé om andan faller på. Jordens mysigaste innergård och även mysiga lokaler inomhus om vädret skulle svika.


Direkt efter att vi gjort oss hemmastadda traskade vi iväg den korta biten ner till vårt favorithak. Malmö live och baren 25 våningar upp. Vi har varit där förr och jag minns att mitt första besök kantades av stark yrsel och illamående innan jag lugnade mig något och kunde njuta av utsikten.
Numera kan jag tack och lov njuta direkt och det blev ett eller två glas cava, deras ljuvliga mandlar och ett magiskt vackert Öresund.



Trötta efter alla timmarna i bil orkade vi sedan i vanlig ordning inte riktigt göra oss till för att gå till något fancy ställe för käk utan bokade istället bord på Pinchos. I Malmö var det första gången för mig. Har bara testat Linköpingsrestaurangen tidigare. I Malmö ligger Pinchos i Wallmans gamla lokaler och de är ju såklart som klippta och skurna för Pinchos konceptet.

I restaurangen huserade vi och resten var Jehovas vittnen helgen till ära. Den årliga sammankomsten hölls nämligen i Malmö arena och med nästan 10 000 besökare blir man lätt i minoritet. Förr mig som har ett förflutet i församlingen var det lite av en inte helt välkommen deja vu. Jag har inget problem med församlingen i sig. Jag kanske inte håller med i alla deras åsikter men har inte heller något agg till dem. Men att i ett nafs kastas drryga 25 år tillbaks i tiden till alla minnen var jag inte helt förberedd på. Vem vet, det kanske blir ett annat inlägg av bara det om jag känner att jag behöver det.

En hallonlakritsdrink och favorit-tapasen senare anlände vi ganska tidigt tillbaka till hotellet för en god natts sömn innan resans kanske viktigaste event.

I hissen satt skyltar som vittnade om att ju tidigare du valde att besöka frukosten, desto mindre trängsel skulle upplevas och vi är inte nödbedda. Frukosten är som jag sagt tidigare bland det viktigaste när man bor på hotell.
De där gröna gula och röda prickarna gällde dock inte när det var sammankomsthelg, det skulle vi bli varse den hårda vägen. För när vi klev ur hissen strax efter halv åtta kryllade det av folk. De allra flesta med den igenkännande namnbrickan på tröjan. Även hotellet var såklart fullt av vittnen som nu skulle få i sig frukost innan sammankomsten började för dagen.

Det blev inte den lugna och angenäma upplevelse vi kanske hoppats på men å andra sidan var inte heller frukosten bland de bättre. Vi valde ändå att ge den en andra chans på söndagen och stoppade i oss det nödvändiga innan vårt nästa event. Och det var inte vilket som helst utan klippning. av världens bästa Mis. Hon jag berättade om här om ni minns. Hemma från Oman några månader och då får hon gärna saxen i min kalufs. Det var en välkommen stund av uppdatering på det senaste toppat med en ny frisyr.


Dagen fortsatte sedan med lite shopping på Emporia och tillhörande lunch på Vapiano - och om man nu väljer att luncha bredvid arenan får man skylla sig själv att man får samsas om platsen med vittnena ännu en gång. 

Shoppandet tog på krafterna och efter shoppingen tog jag mig en powernap samtidigt som Sverige började sin match mot England. Om matchen mot Tyskland var en nervpärs vet jag inte vad jag ska kalla denna. Jag är helt enkelt inte bra på att kolla på avgörande fotbollsmatcher. Jag är bättre på att bara få veta hur det gick. 

En powernap senare och minimalt med piff begav vi oss sedan mot Story hotel i hamnen. Ett hotell som vad jag förstått riktar sig mot affärsresenären och bland annat har rum att boka som kontor. Nu var det inte hotellet vi skulle besöka utan den takbar som finns uppe på taket. Ta hissen högst upp, minns inte om det möjligen var fjortonde våningen, passera restaurangen Kasai in the sky och njut av utsikt över hela Malmös skyline och Öresund. Fantastiskt härligt! Inte lika högt som Malmö Live men underbart avnjuta ett glas bubbel under bar himmel.

Ingången till Kasai in the sky
Vacker vy in emot Malmö

Och ännu vackrare nästan ut mot Öresund

Och så han - min sällskap!

Med för dagen nyinköpta solisar. 

Kvällen blev kanske sedan inte helt som vi tänkt oss. Sverige förlorade och åkte ur VM, vi väntade lite för länge med att bestämma var vi skulle äta och för att inte bli "hangry" tog vi ett gammalt beprövat alternativ. Café Gustaf Adolf som serverar Andreas absoluta favoritplanka. Gissa vilka mer som valde just det stället? Ja ni har nog listat ut det.

Maten dröjde två timmar och var vi inte hangry innan så var det när att vi blev det. Men de räddade upp situationen och gav 30 procent på hela notan så det var ganska nöjda Linköpingsbor som trillade i säng någon gång runt elva på lördagskvällen.

Söndagsfrukosten blev sedan en något trevligare historia när vi valde att planera in vår närvaro utifrån schemat för sammankomsten. Innehållet på frukosten lämnar fortfarande lite att önska men när atmosfären och lugnet lagt sig kan jag ändå ge den en svag trea.

Lite shopping och lunch senare satte vi oss sedan i bilen och begav oss hemåt. Utöver att Burger king inte finns i Örkelljunga, att Burger king i Markaryd inte tog kort den dagen och att jag därmed fick vänta till Värnamo innan jag fick min hett eftertraktade Oreo-mint-shake och att vi sedan hamnade i en dryg timmes bilkö efter Jönköping på grund av brorenovering - utöver det så gick även hemresan ganska smärtfritt.

Gillade du detta inlägget?
Vill du läsa mer om mina resor?
Då kan du läsa alla mina reseskildringar utomlands här och inom Sverige här.

Kommentarer

Mest läst: