Den där sidan av mig, eller skratta om du vill...


Den 22 mars i år vaknade jag som vanligt och slängde en blick på mobilen. Från nattens nyhetsflöde utmärkte sig nyheten att Sven-Erik Magnusson, frontfigur i Sven-Ingvars, gått ur tiden. Gräsänka som jag var drog jag på med högsta volym i bilen en stund senare och tackade gudarna att kollegan på jobbet som alltid är där i arla morgonstund är en (om möjligt) större dansbandsfantast än vad jag är. Vi pratade Sven-Ingvarsminnen och sedan gick en viss spellista varm på Spotify resten av dagen.

Det där att jag lyssnar på Sven-Ingvars...
Det är en sida av mig som det ibland skrattas lite åt.
Det är en sida av mig som jag ibland själv skämtar lite om.

Men ikväll har tårarna tidvis trillat hårt mot mina kinder när jag tittat på i mitt tycke det bästa avsnittet någonsin av Så mycket bättre, både gällande innehåll och tolkningar.

Jag kommer fortsätta dra igång Torparrock i originalversion i lurarna när dagen på jobbet känns lite extra tung. Den kommer fortsätta få mig att må lite bättre. Den kommer fortsätta ge mig glädje. Det är liksom väldigt mycket jag. Men kanske hade jag inte innan kvällen eller denna säsongen av Så mycket bättre trott att den skulle följas av både Eric Saades, Icona Pops och Sabina Dumbas fantastiska versioner av dessa klassiska svenska alster med denna som en klar favorit, håll till godo.

Kommentarer

Mest läst: