måndag 10 juli 2017

Olive Grove Studios - Skiathos 2017


Det är dagen efter. Dagen efter hemkomst. Väskorna är uppackade, tvättmaskinen snurrar, gräsmattan väntar på att bli klippt och växterna ser lite lagom hängiga ut efter en vecka utan vatten. För min del återstår en veckas ledighet men innan jag tar itu med fler måsten känner jag ett enormt sug efter att få dela med mig av vår vecka på Skiathos. Man får ju egentligen inte säga såhär men efter ett halvår av ganska intensivt resande både till Gran Canaria, Paris och Rhodos, varav de två senare av dessa resor tillsammans med den vi just varit på skett inom loppet av två månader, så var jag nästan mätt på resande och hade lite svårt att glädjas inför Skiathos-resan. Grekland har jag tidigare besökt i form av Kreta och Rhodos och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig.

Vi landade den 2 juli i drygt 40 graders värme. Eller som hotellägarinnan uttryckte det när hon mötte upp oss. "Welcome to Africa". Hela södra Europa hade en riktig värmebölja den veckan och jag är faktiskt glad att vi lyckades pricka in sista dagen på den. Resten av veckan låg vi på behagliga 26-32 grader. Men, nu ska vi inte gå händelserna i förväg. För att inte frångå ett vinnande (?!) koncept så börjar vi lite tidigare än så.

Även denna gången reste vi med Ving och även denna gång valde vi att resa hemifrån Linköping mitt i natten och anlända till Arlanda i lagom tid till avgång. De tidigare resorna har vi blivit bortskämda med flighter som avgått mellan sju och kvart i åtta på morgonen. Denna gång lyfte vi 6:05 och det var två tröttmössor som anlände till en magiskt vacker soluppgång på Arlanda strax innan 4 (!!!). Vi parkerar alltid på långtidsparkeringen Beta och tar buss in till terminalen. Prisvärt och smidigt. Efter incheckning och säkerhetskontroll mötte vi upp Andreas syster Jessica med familj. De var på väg till Rhodos med ett litet senare flyg och då passar man såklart på att säga hej.

Till skillnad från tidigare resor med Ving flög vi denna gången med SAS. Vissa flighter är det SAS som flyger för Ving och detta var en av dem. Det var en Boeing 737 som väntade på oss vid gaten och samma kvinnliga kapten som flög oss hem från Paris faktiskt. Trots en så lugn och orädd resa hem från Rhodos för bara några veckor sedan kände jag tidigt att jag inte hade full koll på känslorna inför denna resa och jag valde att prata med en av flygvärdinnorna innan vi lyfte. Det hjälper mig verkligen. Att få småprata lite. Vi kan egentligen skippa snacket om att det är farligare att åka bil, att piloterna också har barn hemma som de vill komma hem till och att turbulensen är som när man åker på båt på vågorna. För mig hjälper det att få veta att detta är deras jobb precis som jag har mitt. Att istället för att skriva in möten med olika leverantörer i kalendern skriver de in Sardinien, Skiathos eller kanske Los Angeles i sin. Och när jag frågade denna härliga flygvärdinna var hon varit igår så hade hon till och med lite svårt att komma ihåg. Det var Italien tror jag sa hon och funderade innan hon till slut kom på att det var Sardinien hon varit på. För en flygrädd som mig är det helt obegripligt men hjälper att se att detta är "just another day at work".

Vi hade bokat till SAS Plus på denna resa och det innebar förutom att vi fick platser längst fram i planet också trerätters med tillhörande valfri dryck samt prioriterat bagage.

Och med eller utan SAS Plus landade vi såklart några timmar senare och före tidtabell lugnt och säkert på Skiathos flygplats och underbara Ellinor välkomnade mig till ön precis på samma sätt som hon gjorde när jag med en tår rinnande ner för kinden berättade att jag var lite rädd. Med en stor bamsekram! Kunde inte låta bli att dela med mig av denna bild på både Instagram och Facebook som tack till härlig personal och omhändertagande.


Troligen den suddigaste bilden jag någonsin kommer att publicera på ett socialt medie men det får det vara värt. Dessa underbara människor ska ha allt tack i världen att de gör det lättare för oss med denna rädsla att ändå genomföra resor och kunna se världen. Och vill ni se en mindre suddig bild på Ellinor så hittade jag henne efter lite googlande som modell för SAS uniformer då och nu.

Hur jag nu ska ta mig an att berätta om denna underbara ö och denna härliga resa har jag i skrivande stund ännu inte klurat ut. Jag vill inte missa något och det finns SÅ mycket att berätta. Kanske ska vi ta det i kategorier?

Boende - Olive Grove Studios


Till skillnad från våra tidigare resor så valde vi denna gången att bo på ett litet och relativt anspråkslöst hotell. Olive Grove Studios. Det var flera anledningar till detta, dels så är utbudet av stora resorter och komplex inte så stort på Skiathos och vi var denna gången helt bundna till att åka just denna veckan och då var det detta som fanns att tillgå. Olive Grove Studios är ett litet familjeägt hotell, som så många andra på Skiathos. Det finns endast tio rum och familjen som äger hotellet bor i en sidobyggnad. Hotellet ligger en bra bit upp på berget och det är ordentligt backigt att ta sig dit men väl värt besväret. Det är otroligt välskött och genomtänkt in i minsta detalj. Och det finns en anledning till namnet. Det ligger otroligt vacker beläget med olivträd vart du än vänder dig. Vi bodde i rum nummer 8 och det är det rummet som syns på flera av bilderna när du bokar hotellet via Ving.


Vi valde enrumslägenhet med balkong och begränsad havsutsikt och fick detta. Nog för att palmbladen skymmer något men begränsad havsutsikt ar väl ändå att ta i, jag ser havet utan större problem. Olive grove ligger strax utanför Skiathos stad och ovanför Megali Amos-stranden. Det är gångavstånd till både strand och stad men för att ta sig till stan går man i delvis både väldigt backiga partier och i trappor så det kräver att det går att ta sig fram i dessa lägen om man inte vill ta en taxi som kostar 8 euro och missa inte att det går att gå små gränder in till stan, du behöver inte kryssa dig fram längs med bilvägen. Små minimarkets finns precis i närheten och även uttagsautomat.

För två badkrukor som kan sträcka sig att bada i pool men inte är något fan av havsbad var denna resa något av en utmaning. Olive grove har ingen pool (inte heller någon bar eller restaurang men det går ju att lösa ändå) och vi hade stålsatt oss att minsann spendera tiden vid stranden denna gången. Här kommer grannhotellet Nicholas till vår räddning. En bit ner i backen hittade vi detta, även det familjeägda hotell som finns i Apollos utbud. Och här hade man pool och poolbar som var öppen för alla och här hängde vi. Även här otroligt litet och gemytligt med både mamma, pappa och söner i baren. Och vi trivdes som fisken i (pool)vattnet.



Mat å dryck
När det gäller maten blev vi glatt överraskade. Alla gånger utom en, men den har med utflykten att göra så jag kommer att komma till den.
Vi gick flera dagar efter rekommendationer och betyg både på Tripadvisor och bloggar och det finns ett stort utbud av restauranger med utmärkta betyg. Här kommer i bild och text några av våra favoriter.


Paraxenos - Skiathos stad


Här åt vi första kvällen. Jag tog en klassisk Pork souvlaki och var mycket nöjd. Trevlig personal och supermysigt belägen på en innergård. Ingången kan man lätt missa då den inte ser mycket ut för världen så håll ögonen öppna. Vi var ganska säkra på att vi skulle återvända hit någon av de andra kvällarna eftersom vi var så nöjda men då hade vi ingen aning att vi skulle hitta så många andra ställen som också var toppen.


Precis som på Rhodos uppmärksammade Ving att vi reser ganska ofta med dem och det stod en liten presentpåse utanför vår dörr en av dagarna. Påsen innehöll delikatesser från en lokal delikatessbutik och restaurang vid namn Ergon som vi blev väldigt förtjusta i när vi sedan besökte dem för lite mat.
Mitt på gågatan i Skiathos stad hittar du Ergon. Ett ljust och fräscht ställe som vi varmt rekommenderar. Generellt serverar man frukostmenyn väldigt länge på Skiathos, det upptäckte vi när vi efter att ha spenderat förmiddagen med en varm promenad till flygplatsen, flightspotting och en ännu varmare promenad tillbaka, utsvultna slog oss ner för lite lunch då hade klockan "bara" slagit tolv. Det innebar att det fortfarande var frukostmenyn som gällde. Men inte vilken frukost som helst. Jag tog en matig och mycket god omelett medan Andreas slog till på en ännu matigare "toast".




När vi några dagar senare återigen hade varit på flygplatsen för lite flightspotting hade klockan hunnit bli lite mer och vi kunde välja från den vanliga menyn. Vi slog båda till på gyros och vi ångrade oss inte. Den godaste gyros vi någonsin ätit. Håll till godo. Och vad du än gör - missa den inte om du är på Skiathos.








Har du googlat på Skiathos har du säkert sett bilder från trappan med otaliga restauranger i gamla hamnen. Flera av barerna har sittmöjligheter i färggranna kuddar. Nästan längst upp i denna trappa hittade vi andra kvällen på resan en italiensk restaurang vid namn Lo & La. Efter en lång promenad, där jag när jag trodde att jag skulle hitta en genväg in till stan istället irrade bort oss i kvarteren i de äldsta delarna av Skiathos stad, behövdes det pasta och det fick vi med besked. Jag har ingen annan förklaring till att jag inte fotade maten än att det var alldeles för gott helt enkelt.


Yum... me - Skiathos stad


Risken är överhängande att du blir sugen på något sött och svalkande i värmen. Missa då inte Yum. Mitt på gågatan ligger det. Yoghurtglass och topping i alla dess former och smaker som du tar själv och sedan väger i kassan. Mina favoritsmaker blev cheesecake och Bueno med massor av god topping. Glassen äter du sedan med fördel sittandes i ännu fler färgglada puffar.





Restaurangen Exantas ligger en bit utanför själva stadskärnan. För oss som bodde på Olive grove låg denna restaurang på vägen till stan och de gånger vi var lite för trötta att traska hela vägen för middag var det skönt att ha en topprestaurang så nära. Restaurangen är en del av Megali Amos house som finns bland annat i Vings hotellutbud. Med läge precis vid stranden och vansinnigt god mat har de gjort sig förtjänta av det höga betyg de idag har på Tripadvisor.

Det slutade med att vi käkade här tre kvällar och var lika nöjda varje kväll. Två av gångerna unnade vi oss vår nya favoritförrätt.

Zucchinichips - du milde tid så gott

Första kvällen var "dish of the day" Moussaka. Och trots ganska många besök i Grekland har jag faktiskt inte under något av besöken ätit denna nationalrätt, men jag sparade mig till den bästa och var nästan besviken att den inte fanns på den ordinarie menyn.



Övriga kvällar stod sallad på menyn, både Ceasarsallad och Grekisk sallad och ingen av dem gjorde oss besviken. Förutom fantastisk mat så bjuds man varefter mörkret lägger sig också på en enorm utsikt som är svår att inte vilja föreviga.


Besöker du Exantas, vilket jag tycker att du ska göra, missa då inte de söta små lampinstallationerna som jag tyvärr glömde att föreviga.


Bourtzi - Skiathos stad
Men jag måste ju ändå avsluta med vår absoluta favorit. Bourtzi. Denna lilla pärla ligger på en liten egen ö som du kan promenera till. Den ligger precis där den gamla hamnen möter den nya. Här kan du njuta av något att dricka, äta lite tapas eller en hel middag. Och här lånar jag lite bilder som min kära sambo tagit för att illustrera den genomhärliga atmosfären.





Jag skulle vilja utnämna denna restaurang till att ha den bästa personalen på hela ön. God mat. Humana priser. Och missa för guds skull inte pizzan med portobello och getost. To die for men blev inte så läcker på bild. Det blev dock handfaten utanför toaletterna.



Flightspotting
Det har väl inte undgått någon som känner mig eller följer mig här på bloggen eller i sociala medier att vi gillar att flightspotta. Det innebär att man helt enkelt tar sig så nära en flygplats som möjligt och tittar på och/eller fotograferar flygplan, gärna i start och landning. Obegripligt för vissa. Spännande för mig. Andreas är intresserad av planen och numera även av fotograferandet. Själv står jag med skräckblandad förtjusning och beskådar eller fotograferar miraklet att de lyfter och landar varje gång. Lite som terapi måste jag säga att det är.

Skiathos flygplats är lite unik i detta sammanhang. Har du sett filmer på Aftonbladet eller något annat medie där flygplan går in för landning väldigt nära stranden är det troligen Saint Martin i Västindien eller Skiathos du har sett bilder ifrån.

För att få en liten känsla kan det på Saint Martin se ut såhär:



Skiathos brukar kallas för Europas Saint Martin eller det andra Saint Martin och jag kan inte stoltsera med att själv ha tagit nedanstående film men för att återigen ge en känsla för det vi upplevde kan jag rekommendera er att titta på denna film:


Nu skulle jag väl inte kalla just denna Air Italy-landningen för jordens bästa, den är så låg att det faktiskt skulle kunna gå lite illa om det bara varit snäppet lägre så jag är glad att vi inte fick uppleva riktigt så låga landningar, men lite av det jag kunde föreviga ser ni här:






Det är inte bara det faktum att man kommer så nära landningsbanan och flygplanen som gör Skiathos flygplats speciell. Med en längd på 1638 meter är det en av de kortaste landningsbanorna i Europa och nästan bara hälften så lång som banorna vi är vana på Arlanda. Men inte på något sätt för kort utan alldeles lagom att landa för inte så jättestora plan. Det största som kan landa, eller i alla fall landa och sedan ta sig därifrån med ett fullpackat och fulltankat plan utan problem är en Boeing 757, en sådan som TUI-planet på bilden ovan. Och för att göra det ännu lite mer spännande ligger banan inklämd mellan ett par berg och med vatten på båda sidor. Inför landning meddelade vår kapten att det är lite speciella förhållanden på just denna bana. Att man ligger lågt väldigt länge och också att direkt efter att hjulen slagit i marken sker en kraftig inbromsning. I sig faktiskt en ganska behaglig landning kan jag meddela såhär i efterhand och en väldigt vacker inflygning över ön.

Och flyg det ser man över allt. Det kan inte minst detta foto från favoritrestaurangen Bourzi intyga.

Ett helt vanligt foto taget för att föreviga vyn eller...
Vid en närmare titt, en av dagens inflygningar.


Mamma Mia
När Andreas fått flightspotta var det dags för mig att få min beskärda del av turistandet. För den oinvigde kan jag meddela att en av mina absoluta favoritfilmer - Mamma Mia - spelades in på just Skiathos och grannön Skopelos. Och jag skulle ju inte överdriva när jag säger att det var lite häftigt att gå runt i Skiathos stad och se platser som man känner igen från denna film jag har sett så otaligt många gånger.

Från Skiathos är det främst två scener som känns igen.
Den i början där Sophie postar breven till sina pappor som är inspelad uppe vid klocktornet. Postlådan finns inte kvar men vyn över Skiathos stad är magnifik och väl värd ett besök.




Och så den scen där Pierce Brosnan och Colin Firth - a.k.a. Sam och Harry kommer instormande i varsin bil till hamnen för att precis missa båten och därmed få sitt första möte med Stellan Skarsgård - a.k.a. Bill.



Och här - 2017 års tappning av samma plats med mig bakom kameran.



Scenerna från hotellet Villa Donna och kyrkan är inspelade i studio men de flesta andra utomhustagningar är annars gjorda på Skiathos grannö Skopelos. Dit kan man ta sig med båt och det går flera olika Mamma Mia-turer varje dag. Bara att välja och vraka. Själva valde vi att boka den tur som går att boka via Ving hemifrån. Och lite mer tankar kring den kommer alldeles strax. Nästa gång väljer vi nog en annan tur för att få se ännu mer.

Båtturen påbörjades med upphämtning vid buss-stop 5 kl 9:25. Båten avgick från nya hamnen och kunde även bokas på andra sätt än genom Ving och av dem som inte åkte via Ving. Via Ving går turen på tisdagar och lördagar och på lördagsturen är det en skandinavisktalande guide med. Annars sker all guidning på engelska. På båten finns en liten bar där man kan köpa snacks och diverse dricka. Och jajamensan, ur högtalarna ljuder under hela turen musiken från filmen.

Första stopp på turen sker efter cirka 45 minuter. Då stannar båten till i ungefär en timme på Kastani beach. Här spelades låtar som Does your mother know och Lay all your love on me in men även några andra scener in. En helt underbar liten strand där vi hade kunnat stanna längre än bara en timme. Fantastiskt turkost vatten och en liten restaurang för lättare lunchkäk.

Kastani beach. Vår båt och i bakgrunden
en vanligt förekommande vy från filmen.
Kastani beach.
Därefter följde turens längsta stopp. Båten lägger till vid Panormos beach och där stannade vi i tre timmar. Här ges det möjlighet att via en busstur ta sig till kyrkan på andra sidan ön där scenen The winner takes it all spelats in. Efter lite research innan avresa hade jag dock, trots att jag så gärna hade velat se den, bestämt mig för att inte åka med på den turen. Bussresan dit går på små slingriga vägar med stup precis bredvid vägen. Jag gissade redan innan att jag inte skulle få så stor behållning av det och fick mina farhågor besannade när vi pratade med dem som varit med på bussturen. Det finns dock båtturer där man inte behöver åka buss utan åker hela vägen med båt. En sån färd blir det nästa gång.

För oss som stannade kvar på Panormos blev detta stopp lite av en besvikelse. Panormos i sig har inte något direkt med filmen att göra, några scener, bland annat den med Sophie, Bill, Sam och Harry på båten spelades in i en vik i närheten men i övrigt har det ingen koppling till filmen. Stranden i sig erbjuder inte heller något speciellt, lite restauranger och strandstolar men av ganska låg kvalité och här kommer faktiskt vår enda måltid vi var riktigt missnöjda med under hela resan.

Precis bredvid där båten lägger till ligger restaurang Blo. Specialpris för båtresenärer men ändå inte att rekommendera. En saganaki som smakade frityrolja och gyros som var så smaklös att den inte ens kan ha hört talas om salt och peppar. En stor besvikelse. Förhoppningsvis är det bättre kvalité på några andra restauranger en bit bort.

Milia beach

Tre timmar senare välkomnade vi båten tillbaka och vi hoppade på för en återresa på övre däck. Ytterligare ett kort stopp på stranden Milia, en riktig liten idyll som hade varit värd mer än bara ett 25-minutersstopp och sedan bar det av hemåt mot Skiathos igen.



Så i sin helhet då?
Det sägs att det är Santorini som pryder alla de där vykorten som representerar Grekland. Byt ut dem allihop säger jag och ersätt dem med bilder från Skiathos. Vi blev helt förälskade i denna lilla pärla. Alla människor, så vänliga och hjälpsamma. Allt så välskött och omhändertaget. Rent och välgjort. Humana priser, inga överpriser trots att de säkert skulle kunna ta det. Alltid det lilla extra.

Vi känner att vi bara hann uppleva en bråkdel av vad ön har att bjuda på men några små glimtar av de där ögonblicken som inte går att beskriva i ord måste jag få visa.

Vy över Skiathos stad från klocktornet

Inte ens att jobba lite är jobbigt här.

Vy över hamnet och Skiathos stad från övre delen av
restaurangtrappan.

Skiathos by night

Gamla delarna av Skiathos stad






För första gången sedan sensommaren 2015 har vi nu ingen ny resa bokad. Men planerna har redan börjat. Planerna för nästa, kanske lite längre resa.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...