söndag 26 februari 2017

Fiatid är den bästa tiden

Det var drygt ett och ett halvt år sedan sist vi sågs. Jag och min soulmate, min "syster", min partner-in-crime, min bästa Fia. Ofattbara ett och ett halvt år. En tid i livet när vi båda haft anledning att fokusera på annat. Men så i fredags var det dags. Vi möttes upp på halva vägen. Eller tja, nästan halva vägen. Hon bor i Helsingborg och jag i Linköping, så att säga att Jönköping är halva vägen är kanske att ta i och att jag drog vinstlotten men för att inte "behöva" spendera dygnet på motell i typ Markaryd så bestämde vi oss för att Jönköping var grejen. Att hitta ett humant pris på tåg till Jönköping var inte det enklaste så tre byten och fyra tåg senare (eller egentligen tre då ett av tågen var samma som det jag satt på innan men de promt skulle ha ut oss på perrongen i fem minuter innan vi fick gå in igen) var jag på plats i staden vid Vättern.
Jag hann precis checka in, lägga bubblet på kylning och göra mig lite hemmastadd innan Fia också var på plats. Och sen följde förutom några få timmars sömn 20 timmars prat i kvadrat och uppdatering på livet. Av en slump hittade jag ett hotell som jag föreslog för Fia och vi ångrade oss inte. Clarion Collection Hotell Victoria. Centralt och bra hittas denna lilla oas i en byggnad med anor från 1800-talets slut. Ett supermysigt och hemtrevligt hotell med världens bästa personal.
I priset för superiour-rum ingick även evening meal så när bubblet var inmundigat traskade vi ner i hotellets härliga ljusgård. Där stod buffén uppdukad. Pulled pork, ugnsbakade rotgrönsaker, pita- och tacobröd, såser, grönsaker och dessert bestående av kaffepannacotta och ostbricka. Riktigt gott och mycket prisvärt. Det enda vi behövde komplettera med var vinet och till och med det serverades på ett exemplariskt vis. Eller vad säger ni om Rasmus förslag på stort glas rött.
Klockan var över tolv när tanterna på bilden som inleder detta inlägg kröp till korset och tog hissen upp till rum 311 för att sova en stund. En ganska liten stund innan det var dags för frukost kl 07:00 - pip. Pigga och fräscha som små nyponrosor chockade vi receptionisten, samma som sett oss lulla upp för att sova strax efter midnatt, med att vara först av alla vid frukosten. Efter sju koppar kaffe, kopiösa mängder supergod äggröra och en ny bekantskap i form av solrosgroddar tog vi oss en liten  powernap innan det var dags att checka ut och möta upp Andreas för lunch på mycket trevliga O´learys. Två flugor i en smäll så att säga. Fia fick träffa Andreas för första gången och jag slapp fyra tåg, tre byten och sju svåra år.
Nu får det inte ta ett och ett halvt år igen innan vi försöker oss på att få till en anständig groupie med varierat resultat. Älskade vän, du betyder så mycket för mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...