onsdag 11 januari 2017

Om hur jag blev debattör och vann över Trump


För några kvällar sedan hade en bekant till mig på sin Facebooksida delat en debattartikel från Aftonbladet. Det var träningsexperten Terese Alvén som skrev om ämnet att hälsohetsen skadar våra barn. I sak håller jag med henne men jag ville ta frågan vidare ett steg och jag satte mig och skrev ner mina tankar i syfte att publicera dem här på bloggen för er kära läsare. Men så fick jag en ingivelse och skickade in den till Aftonbladet och de ville publicera den så det gjorde idag.

Det är ju inte varje dag man slår Trump om man säger så men idag är det jag skrivit mer läst än det som handlar om honom.

Utan att någonsin ha skrivit en enda debattartikel tidigare, om vi inte räknar de jag plitade ihop på journalistutbildningen, visste jag egentligen inte alls vad som väntade mig och det har varit en spännande dag. Flera vänner och vänners vänner har skrivit värmande och uppskattande ord på Facebook men även andra vinklar på frågan som är viktiga och som jag inte behandlar i texten. Det finns ju så otroligt många nyanser av detta tema att det skulle kunna bli en bok. En bok till bland alla andra böcker skrivna i ämnet.

Min text handlar om att jag tror att det är ohälsohetsen snarare än hälsohetsen som skadar våra barn. Självklart ska vi inte gå runt och visa våra barn att vi är missnöjda med oss själva men är det inte minst lika illa att vi visar att vi är nöjda med en situation och en kropp där man ligger i riskzonen för sjukdomar som gör att man i för tidig ålder lämnar dem ensamma kvar utan föräldrar. Det är vårt eget beteende och vår egen ohälsohets som vi vill dölja för våra barn, det är den vi inte vill att de ska se och ta efter. Men istället för att ta tjuren vid hornen och brottas med det som ligger bakom vårt osunda leverne väljer vi att ta avstånd från den hälsofrämjande inspiration som finns att tillgå och kalla det överdrivet för att släta över vårt eget beteende. I värsta fall skulle vi ju kunna förlora lösgodisskålen vi plockar fram när barnen har gått och lagt sig för att de inte ska se.

Flera har reagerat på mina tankar kring BMI och tycker att det är ett förlegat sätt att  mäta om man är hälsosam eller inte. Och visst är det så att BMI likt vågen i många fall har fått förpassas till garderoben eller skämshörnet på senare år. Utdömda som felaktiga sätt att bedöma hälsa.

Jag tycker nog ändå att man på senare år har just justerat informationen kring BMI utifrån dessa upptäckter, fakta och rön. På 1177.se står följande fakta att läsa om BMI:

BMI-testet passar inte lika bra för kroppsbyggare, äldre, samt barn och ungdomar upp till 18 år. Alla andra kan använda testet oavsett kön och ålder, men allra bäst är att komplettera även med att mäta midjemåttet. BMI säger inte allt om just din vikt och hälsa. Därför är det viktigt att även se till midjemått eller bukomfång. Den som hamnar på ett BMI inom normalviktgränserna kan ändå ha mer fett runt midjan än vad som anses hälsosamt. Den som hamnar inom överviktsgränserna kan ha vikten välfördelad och inte ha så mycket av det skadliga bukfettet.

Självklart måste man se från person till person, från fall till fall. Återigen - nyanserna i ämnet är många. Med erfarenhet från 15 år av ett eget ohälsohetsande och jojo-bantande vill jag ändå framhålla ordet lagom. Är det någon gång vi ska använda det så är det här. Ät inte allt eller inget, ät lagom. Träna inte för mycket eller för lite, träna lagom. Men framför allt - känner du att du själv har ett osunt förhållande till hälsa. Ta reda på rotorsaken, jag lovar att det finns en sådan. Ta hjälp om det behövs. Men börja där. När du är bekväm med den är du redo att ta tag i och förändra din livsstil.

Dagen som debattör gav mersmak, jag känner att jag brinner för ämnet och för de olika infallsvinklar jag får ta del av i kommentarer och meddelanden. Tack för att du läser och tycker till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...