fredag 25 december 2015

Traditioner



Månen var snart full och lyste upp Hjälmaresund på ett närmast spöklikt sätt när vi kryssade oss norrut genom Sverige på väg mot julfirande i Västmanland. Ett nytt år – en ny jul! Nya traditioner att lära känna. Andra än mina egna – om jag nu hade haft några. Kanske är det så att jag genom åren anpassat mig efter alla andras.

Som liten spenderade jag många jular utan vare sig gran, pynt, tomte eller klappar. En övertygelse grundad i någon form av kristen tro satte stopp och jag har därför inga direkta traditioner djupt rotade sedan barnsben. Som ”vuxen” har andras traditioner istället fått bli mina. Som paketinslagning och rimmande med den kvinnliga delen av familjen medan männen lagade middag och drack ”besk” kvällen innan julafton. Eller som omeletten med kantarellstuvning som ett självskrivet inslag på julbordet. Eller julfrukosten hos en före detta svärmor på julaftonsmorgon. Olika tider i livet – olika traditioner.

Årets jul låg för ett år sedan som ett oskrivet blad. Och hade bladet varit skrivet är det nog inte historien som utspelat sig jag hade läst. Igår vaknade barnen och rusade ner till granen. Jag var inte där. Vår jul med barnen firas istället om några dagar. Förvisso med klappar men utan julmat. På menyn står biffar och pressad potatis med en smörklick på önskemål från det stora hjärtat. Kanske blir det vår alldeles egen tradition.
En promenad på Arbogas folktomma gator  på julaftonskvällen skingrar tankarna på där jag inte är. Fullmånen lyser upp kyrktornet som pekar upp mot skyn. Jag hittar kraften i det okända. I allt som ligger framför mig. Alla möjligheter och alla utmaningar. Allt som ska upplevas och allt som gör livet så mycket rikare.

1 kommentar:

  1. Kramar och lyckönskningar om god fortsättning. Igår fick jag av förklarliga skäl hoppa över "besken":)

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...