måndag 21 april 2014

Han och jag



Han kluckar av skratt när man kindpussar honom. Han älskar när man sjunger. Inte bara barnsånger, gärna andra, gärna lite lugnare. Då tystnar han, tittar intensivt, formar den lilla lilla munnen till ett o och sjunger liksom med, på sitt sätt. Han har världens underbaraste lilla leende som han bjuder på så fort man ser honom om han inte skulle vara alldeles förfärligt vrålhungrig just då. Det bästa han vet är storasyster och just nu tummen! Han vägrar nämligen nappen. Han sover bäst i vagnen om klockan inte är natt. Han ogillar skarpt liggläge och mammorna börjar därför redan fundera på att byta ut ligg- mot sittvagn. Bäst av allt är att stå - det är då man har den bästa kollen!

Den 18 februari 2011, två dagar innan lilla V:s sexmånadersdag, var champagnen färdigkyld och jag blev mamma för första gången. Den historien är redan berättad.

På onsdag påbörjas den sista delen i att bli B:s mamma. Kvart över tio kommer tanten från socialen hem och sätter förhoppningsvis samma OK i rumpan på mig att bli mamma som tomten sätter på dockan i Kalle på julafton. Faderskapsnedläggning och adoptionsansökan hos tingsrätten är steg i processen som redan är klara. När hembesöket och samtalet är gjort och man (förhoppningsvis) är nöjd med det man sett och ger sitt utlåtande till Tingsrätten att jag får bli mamma till mitt barn återstår "bara" formalian. Några politiker i en nämnd som ska klubba igenom det tanten har sett. Domen. Prövningstiden och BAM - jag kan titulera mig tvåbarnsmor även i juridisk mening.

Älskade lille B - du är värd varje ansträngning, varje brev, varje samtal och varje tår när det känns som mest orättvist. Jag älskar dig till månen och tillbaks.
(Och i hela kalendern, som din storayster hade sagt.)

1 kommentar:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...