Tankar om Linköping

Det är inte många dagar kvar i Kalmar nu. Fler och fler kartonger blir packade, även om jag tycker det går lite för sakta för min smak. Men det är mitt problem och ganska lätt att ta tag i.

Den 28 februari går flyttlasset till Linkan. Och inför flytten har jag funderat en hel del.

Det slog mig häromdagen att trots många många många flyttar genom åren är Linköping den första staden jag flyttar tillbaka till. Det trodde jag väl aldrig att jag skulle få anledning att skriva.

Första gången jag flyttade till Linköping var i augusti 2003. Jag flyttade från mitt älskade Karlskrona till min dåvarande andra hälft D som redan bodde i Linköping. Just då kändes det som en vettig lösning. Och i efterhand har jag ju sett anledningen till flytten. Hade jag aldrig flyttat till Linköping hade jag aldrig träffat min underbara fru. Så har jag inte tackat dig för det innan D så tackar jag dig för det nu (Maria hälsa honom det! :-).

För vistelsen i Linköping är kanske inte de bästa åren i mitt liv. Jag trivdes inte speciellt bra, jag saknade Karlskrona och jag saknade havet. Det var helt enkelt inte rätt tid för en flytt till den östgötska slätten. Och det kunde ha börjat bättre.

Jag minns att vi fick vår nya lägenhet redan en månad innan vi skulle flytta in. Vi spenderade sommaren i Karlskrona och ville inte behöva åka till Linköping förrän så sent som möjligt så det fick vara värt en dubbel hyra. Någon gång under den där månaden när lägenheten stog tom minns jag att D ringer till mig från jobbet, helt uppskärrad. Linköpingspolisen hade ringt honom och frågat om det stämde att vi hyrde en lägenhet som just nu stog tom. Jovisst, det gjorde vi ju. De undrade om de kunde få låna den några dagar för spaningsarbete.

Tja vad svarar man på det? Nja jag vet inte, eller kanske bara: Javisst kan ni det.

Jodå, så innan vi flyttade in var farbror polisen där och spanade. På vad kan man undra. Och ni kan tro att vi undrade. Vår förhoppning var att de i alla fall lämnat en flaska vin eller nåt som tack för hjälpen, men så var inte fallet. Inte ett spår syntes till av farbror polisen.

Mindre än en vecka efter att vi flyttat in hade vi inbrott i förrådet.

Jo det kunde ha börjat bättre. Sen var det i och för sig lugnt resten av tiden och jag bodde inte där så länge men det var ingen bra start på Linköpingbsoendet.

Men det blev bättre.

Studier byttes mot jobb, Lambohov byttes mot stan och D byttes mot J.

Men ån byttes liksom aldrig mot havet – det närmaste vi kom var asfaltsjön på Tinnis och den dissade jag kraftigt!

Och eftersom det kändes rätt för både mig och J att prova på något nytt så blev det Halmstad, som sedan blev Malmö. Och under den tiden så kommer ju bloggen in i bilden. Så från Malmö har ni fått följa med mig till Kalmar och nu är det snart dags att åka tillbaka till Linköping. Och tusan så mycket bättre det känns denna gången.

Ån är kvar, så även asfaltssjön om jag inte är felinformerad. Havet har inte letat sig dit ännu. Men det spelar ingen roll. Det ska bli kul att komma tillbaka, roligt att komma till en stad med lite mer puls än Kalmar och lite fler möjligheter. Det ska bli härligt att ha släkten (J's släkt då, min är väldigt liten och väldigt utspridd, J's är stor och extremt koncentrerad) runt sig och det ska bli kul att V får en hel massa sysslingar och gammalmostrar att lära känna.

Kort sagt, vi längtar till Linköping!

Kommentarer

  1. javisst längtar vi! :-) Det kunde man väl inte tro när vi flyttade från stan. Puss min sköna böna ;-)

    SvaraRadera
  2. Då får väll jag lov att hälsa er välkommna hit till Linköping! :-)

    SvaraRadera
  3. Vilken härlig flytthistoria o tillbakablick - all lyckat er tre!

    SvaraRadera
  4. Välkomna hit! Klart ni kommer trivas och allt kommer bli bra, Linköping är en underbar stad och havet kan ni åka hem till när sommaren kommer!

    SvaraRadera
  5. jag har flyttat ifrån göteborg till herrljungatrakten dvs. mitt ut bland kossor och skog. Här finns ingen bio gatuljus eller krog på flera mil. Och gissa om jag trivs ?
    Jag bara inte trivs jag älskar det. Havet finns kvar om suget blir alltför stort likaså allt det andra. Jag tror på ens inställning till saker och ting . Hur man tacklar det. Fattar du vad jag menar?
    Just nu tacklar jag inte rivstarten exempelvis. Så jag hoppar av. Jag "fuskar" alltför mycket för mycket.
    Jag kör mitt race när tiden blir mogen. Kanske imorgon, 2 veckor eller nåt.

    Kram/Nina

    SvaraRadera
  6. Välkomna till Linköping! Vatten saknas javisst, men annars trivs jag jättebra.

    Men vad var det för vits med att byta Lambohov mot stan? :p

    SvaraRadera
  7. Hoppas ni kommer trivas utmärkt denna gång... Smyger neråt denna vägning ynka -0.1... Men 3 cm till bort från magen!!! Kram å ha en trevlig söndag

    SvaraRadera
  8. -1 kg den här veckan så -4 totalt :) Målet närmar sig!

    SvaraRadera
  9. Det kommer nog bli toppen! Sjön är kvar. :)
    veckans resultat +-0. :S
    Kram!

    SvaraRadera
  10. Vilken fin liten historia!! Ingen är ju gladare än jag att du bytte ut D mot Jinn, nu har ju jag honom istället;) Jag har läst hela inlägget för D och han hälsar och tackar för minnesuppdateringen (ja, han lider fortfarande av dåligt minne...;)) Många kramar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Mest läst: