fredag 30 maj 2008

Veckans resultat och så lite annat

Jo det blev ett litet minus denna veckan också. -0,6. Kul.

Måste också säga att jag är på bättringsvägen, känner mig fortfarande riktigt svag men det är ju inte så konstigt och jag tror att så fort man kommer igång med de dagliga rutinerna så är man på banan igen.

Det är inte mycket man har att skriva och dela med sig av när man ligger i sängen hela dagarna...
Men ikväll skall vi på konsert med Daniel Lemma och det skall bli riktigt trevligt.

NU tänker jag fokusera på nåt väldigt viktigt. Sommaren, den är ju faktiskt på väg, ja här i sydsverige är den redan här!

Dags för frukost nu, ha en bra dag och en fin början på helgen mina vänner.

Kram och pepp
Cornelia

måndag 26 maj 2008

Sängliggande och fotboll

Jag har precis skrivit ett långt inlägg som försvann :-(

Det avhandlade antiklimaxet från lördagens ESC, att jag fortfarande är sängliggande(suck), att jag skall kolla på fotboll nu och hur det går med maten.

Usch så trist att allt bara försvann.

Som sagt så kollar jag på matchen på TV3. Sverige-Slovenien. Jag är ensam hemma då min kära sambo är på resande fot med jobbet. Det är inte kul att vara ensam när man är sjuk, tur att man har TV och dator när det är så.

Maten då ja.
Jag har haft svårt att få i mig så mycket på grund av svikande matlust så jag har faktiskt ätit precis det jag varit sugen på.
Bröd, godis, glass ja till och med pizza har slunkit ner. Sådant jag inte har ätit på 5 månader, men är man sjuk så är man. Får väl se om vågen får tokfnatt på onsdag.

Skulle egentligen ha fotat i onsdags men det blev det inte tal om, mådde inte tillräckligt bra, men på onsdag tror jag att jag orkar så då blir det lite nya bilder.

Nu skall jag koncentrera mig på andra halvlek.
Kram och pepp på er alla
Cornelia

lördag 24 maj 2008

Mycket nu...

... mår fortfarande kass!
Livsglädjen börjar dock så smått återkomma vilket hjälper mycket. Det är lätt att bli lite halvt deprimerad när man spenderar hela tiden horisontellt.

Men nu händer det grejer, ikväll är det dags för Eurovision, galet spännande.

Bästa startfältet på många år om man frågar mig...

Och inte bara det, igår var vi och hämtade våra biljetter till Fotbolls-EM, bara 2 veckor kvar. Hoppas hur mycket som helst på att jag mår tipp topp då och att all energi är tillbaka.



Nu mina vänner hoppas jag att ni hejjar på Charlotte ikväll, om inte vill jag gärna ha en bra förklaring till varför och vem ni hejjar på istället :-)


Kram och en massa eurovisionpepp till er alla

onsdag 21 maj 2008

Sjukskriven...

... gick till doktorn igår eftersom jag är sjukt yr!
Han gjorde lite rutinkontroller, sedan kollade han i mitt öra och sa:
- Det är inte konstigt att du är yr.

Nog för att landningen i torsdags inte var behaglig för mina öron...
En inflammation/blödning i örat var det i alla fall. Så nu är jag sjukskriven och skall vila i 2 veckor. Det blir svårt!

Eller kanske inte när jag tänker efter, jag är ändå så pass yr att jag helst stannar i sängen.
Men gud så tråkigt det är. Blir lätt deppigt att bara ligga i sängen.

Har i alla fall vägt mig idag. -2,1 på 2 veckor!!!! Tjoho....
Som ni ser innebär det att jag är under 70. Jag har alltså ätit lite godis, det gjorde jag i helgen.

Nu börjar det snurra ordentligt så jag skall lägga mig ner och vila lite och kolla på Oprah.

Ha en fin dag alla.
Kram och pepp
Cornelia

söndag 18 maj 2008

Kreta del 4 – den med vågen

I mitt sista inlägg här innan avresa konstaterade jag att det skulle bli vägningsuppehåll följande onsdag eftersom jag tvivlade på att det stod och väntade en våg på mig i Grekland.

Borde jag kanske ha tänkt annorlunda med tanke på den vikthysteri min kollega och tillika tidigare chef, grekiska Olga, känner inför sin egen semester i Grekland varje sommar. Varje vår antar hon div. bantningskurer för att bli av med sina ev. överflödskilon hon lagt på sig under vinterhalvåret (vi har kämpat sida vid sida stundtals) annars väntar släktingarnas kärleksfulla gliringar om volangerna (som Mia Törnblom skulle sagt) när hon entrar Grekland under sommaren. Kanske är grekerna viktfixerade lite mer än oss andra eller kanske utrustar de bara hotellrummen lite extra för jag kunde väl inte tro mina ögon när jag såg vad som stog under handfatet i vårt badrum. En livs levande våg!

Med hjärtat i halsgropen hoppade jag upp på vågen, jag ville ju inte gärna att jag skulle väga mer på Kreta än i Sverige.

På Kreta vägde jag under 70!!!
Närmare bestämt 68 kg. Skulle jag få äta godis nu???

Nej naturligtvis inte. Under 70 kan jag bara komma på min våg där hemma. Men det var en häftig känsla. Vågen har jag enbart använt i syfte att följa min viktkurva under semestern. Känns lite skönt att veta var jag ligger efter ”frosseriet”.
Jag var mycket bestämd över att strikt följa dieten innan jag åkte men det var innan jag blev påmind om vad semestern brukar ha för lockelser. Godiset har inte varit några problem men ack vad jag har glömt, eller kanske förträngt, alla underbara kakor och desserter som vankas på dessa breddgrader.

Jag har ätit diverse kakor men väldigt små bitar, jag har också druckit ett par kalla kaffedrinkar. När det gäller maten har det blivit lite mer kolhydrater än hemma men inte okontrollerat mycket. Resultatet lär inte bli ödesdigert… Jag kommer snart att vara på fötter igen.

Uppdatering och avslutning på inlägget 080518:
Ja nu är vi hemma igen som ni alla vet. Jag har varit lite sjuk och jag har inte ätit så mycket. Jag har också smygvägt mig och jag vet att det ser bra ut. Nu skall man inte säga att det är bra att inte äta, men jag vet att det såg OK ut även innan. Men jag väljer att vänta med att redovisa någon form av viktresultat till onsdag och ordinarie vägdag.

Under resan har jag även lapat i mig 3 ½ bok så dem tänkte jag skriva lite om imorgon.
Nu är det dags att stänga ner datorn för idag. Hoppas att ni alla haft en bra helg. Jag har surfat runt och uppdaterat mig hos de flesta av er (jösses så många nya inlägg jag hade i min bloggkoll) jag har inte kommenterat, för jag har helt enkelt inte hunnit, men nu när jag är i fatt så skall jag bli duktigare på det igen.

Kram och pepp på er alla.
Imorgon är det ny vecka och nya tag.

Kreta del 3 – den om rysk friidrott, Drömhus & E-type och då jag nästan blev ”finne”

Jag nämnde patriotism eller hemlängtan. Men jag vet inte om det är korrekt beskrivet, kanske är den rätta benämningen på mitt syndrom - äkta nördig charterturist.
Hur kommer jag då fram till det?

Kanske kan det var pga att vi varit så sjukdomstyngda som vi varit, kanske är det med tanke på vädret men herregud vad jag saknar svensk TV. Jag hade gjort vad som helst för att få se ett gammalt repriserat UR program istället för rysk friidrott, italienska talkshows, grekiska program av olika slag eller för den delen MTV på tyska.

Som jag nämnde tidigare råkade vi för några dagar sedan, i början av vår vistelse här, en kväll hamnade på en pub som sände en av Finlands VM-hockeymatcher. Vi satt där tillsammans med en ganska nätt skara finländare. Va härligt, jag blev nästan finne där och då. Vi bor på en hotell med många olika nationaliteter på gästerna. Förutom oss skandinaver bor här både engelsmän, tyskar, holländare, ryssar, fransmän, greker och säkert fler. Jag är ovan att bo på sådana hotell och det känns nästan lite otryggt att inte ha en hel hord av landsmän runt mig vid poolen. I början kändes det skönt men nu har jag kommit fram till att jag saknar det lite. Döm om min förvåning och tillika förtjusning när vi idag sitter och äter lunch vid poolrestaurangen och ut ur högtalarna skrålar Martin med ”Du är så yeah yeah”, tätt följd av en av Drömhus hits (den med tjolahopp tjolahej i) och därefter en sann eurodiscodänga signerad E-type.

Det kändes fint i våra svenska hjärtan. Det verkar inte bättre än att jag kommer att bli en sån där som klappar händerna när charterplanet landar och därefter frågar om det finns svenskt kaffe på hotellet. Nej så illa är det kanske inte.

Jag gillar det grekiska kaffet på detta hotellet och jag gillar även de grekiska efterrätterna som avnjuts till det! Jodå här har avnjutits div. sötsaker men ändå med totalkoll på vågen. Hur det har gått till…? Det kommer jag att återkomma till.

Fortsättning följer…

Kreta del 2 – den om väder och vind och så ännu mer sjuklingar…

Vet inte om jag har nämnt det tidigare men en av de få sakerna som jag verkligen kunde se fram emot med semestern är den där härliga känslan när man landar och flygplansdörrarna öppnas, man närmar sig öppningen och värmen slår emot en.

Från våra platser på rad 1 skulle vi känna detta snabbt. J var inne och kollade väderprognosen för Chania ett par gånger varje dag och oroades för utsikterna om molnigt, milt och 18 grader. Men för egen del var jag inte orolig. Det är ju en helt annan värme på de där breddgraderna tänkte jag.

Jag var därför högst oberedd på den kyla som slog emot mig där på rad 1 när dörrarna öppnades, hade vi verkligen landat innan dörrarna öppnades???

Huttrande klev vi in i bussen som tog oss in till terminalen. Bagaget kom ganska snabbt och så fort vi fått information om att det var buss 55 vi skulle åka med begav vis oss mot dörrarna och ut i… spöregnet! Jo minsann, medan vi väntade på bagaget hade det hunnit börja regna. Suck! Det hade kunnat börja bättre om man säger så. Väl framme vid hotellet, som jag måste fastslå direkt är helt fantastiskt på alla sätt och vis, var inte rummet riktigt färdigstädat och vi blev bjudna på något att dricka så länge, i poolbaren.

Fortfarande huttrande satte vi oss där och beställde in nåt varmt. Lyckliga över att vi båda i sista stund bestämt oss för att ta med och på oss våra jackor. Det dröjde inte länge innan vi fick vårt rum. Rum 228. Ett stort och trevligt rum längst ut i en flygel med utsikt mot pool och hav. Hungern började göra sig påmind. Vi hade trots allt varit uppe vid 4-tiden och flygplansfrukosten var ingen höjdare. Sagt och gjort. Vi begav oss ut på Platanias gator, eller snarare gata. Passerar restaurang efter restaurang i hopp om att hitta något bättre. Grundar våra bedömningar av restaurangerna på synbar sunkighet/fräschet, inkastarens desperation eller avsaknad av den och mängden gäster som redan valt restaurangen i fråga. Vi går och går och till slut är hungern nästan olidlig och de sista krafterna som bortblåsta.
Vi tar en restaurang utan att tänka och resultatet blir katastrof. Jag väljer att bespara er alla detaljer men om man säger såhär: det är ju alltid trevligt om tallrikarna diskas mellan de olika maträtterna och gästerna.

Under måltiden slår febern till på J, hon hade känt sig krasslig ett par dagar och hostat och förmodligen är det resespänningarna som släpper och gör plats för febern. Jo men visst, fulländat! Ingen bra början på resan.

Dag 2 hade vi trots allt en helt fantastisk dag, strålande sol hela dagen och jag brände mig naturligtvis.

Dag 3 var fin fram till lunch, därefter drog molnen in och medan vi satt på terrassen och läste smattrade regnet på taket. Mycket mysigt, men det hör inte till solsemester.

Dag 4 spenderades mestadels på rummet. J var som sämst den dagen och tack och lov även vädret, vilket rättfärdigade total dekadens.

Dag 5, alltså igår, var det fina vädret tillbaka och hela dagen spenderades vid poolkanten i solstolen.
När jag skriver detta är dag 6 av 8 snart till ända. Vi har tillbringat stora delar av den vid poolen, men alldeles nyss fick vi fly in pga massiva mörka moln som närmade sig från sydväst. Molnen har nu hunnit dra förbi och förhoppningsvis fick jag ett par fina bilder på den efterföljande regnbågen. Det får vi se när jag laddat in dem i datorn.

Dags för middag om ett par timmar. Sen ger vi oss ut för lite pryl och souvenirshopping om jag orkar, nu är det nämligen jag som känner mig febrig och förkyld. Och då är det inte en hypokondrisk åkomma pga den stundande hemresan utan en konkret förkylning.

Vi ska också leta upp en pub som sänder hockeyn, Sveriges kvartsfinal på onsdag kväll. Vore trevligt. Jag återkommer till det senare, men vi såg slutet av en av Finlands matcher för någon dag sedan och det var riktigt trevligt, men jag skall som sagt återkomma till detta med patriotism, hemlängtan eller vad man nu skall kalla det.

2 dagar kvar alltså. Håll tummarna för fint väder!

Fortsättning följer!

lördag 17 maj 2008

Kreta del 1 – om den flygrädda men dock något beresta hypokondrikern.

Jag skriver detta för hand och planerar att klottra ner det digitalt i min älskade blogg så fort jag kommer hem. Jag skriver det i rum 228 på Minoa Palace Spa & Resort i Platanias på Kreta. Det är dag 5 av 8.

Jag hade tänkte börja inlägget med konstaterandet att jag alltid har älskat att resa men så kom jag underfund med att jag inte alls kan göra ett sådant uttalande. Min allra första utlandsresa (om jag inte räknar med ett Danmarksbesök) gjorde jag för mindre än 10 år sedan. Min s.k. familj (förlåt mamma och pappa) var ingen resande familj och det längsta jag tog mig under barndomen var som sagt till Danmark, och dit hade jag inte heller kommit om det inte varit för min syster och hennes familj. Men så i februari 1999 var det dags för min debut i utlandsresande. Och jag tog i så jag nästan storknade.


Resmålet var Sri Lanka i 2 veckor. Det fanns en anledning till att resmålet var just dit, det var inte bara en utflippad idé. Min dåvarande sambo var adopterad därifrån och skulle tillsammans med sin familj besöka landet och jag hakade på. Det blev en kulturkrock utan dess like och samma kväll som vi kom var jag fast besluten om att åka med nästa plan hem redan följande dag. Den tryckande tropiska hettan, alla djur, däribland kackerlackor, och all tungt beväpnad både polis och militär som kantade vägarna blev för mycket för mig och jag var säker på att jag gick mot en säker död om jag inte tog mig hem och det fortare än kvickt. Morgonen därpå när jag slog upp dörren till rummet och vandrade ut på terrassen lyste solen och vyn ut över Indiska oceanen var enastående. Jag stannade såklart hela de två veckorna, jag vande mig vid värmen men inte vid kackerlackorna och alla vapen. Blodad tand hade jag i alla fall fått på att resa.


Nästa resa skulle komma att bli både kortare och längre. Strax innan midsommar dök det ner ett brev från Ving hemma i brevlådan. Jag var antagen till deras reseledarutbildning – Vingschool i Alcudia på Mallorca under november och december senare samma år – fortfarande 1999. Jag hade fullständigt glömt att jag sökt men var överlycklig över att ha kommit in. Jag tog tjänstledigt och gick utbildningen (det var f.ö. där som mina första överflödskilon smög sig på mig), jag blev godkänd och erbjuden ett par jobb, bl.a. här på Kreta, men tackade nej. Just då ville jag inte åka. Jag trivdes med livet hemma och jag har inte ångrat mitt beslut nämnvärt. Erfarenheten var däremot ovärderlig och fortfarande har jag kontakt – om än sporadiskt – med många av de andra 88 eleverna på skolan. Det är bland de bästa sakerna jag har gjort i hela mitt liv, hittills.


Jag kom hem lagom till millennieskiftet och flyttade då ihop med min bästa vän Fia. De kommande 3 ½ åren huserade vi ihop på Pukesgatan i Karlskrona, vi bodde ihop, jobbade ihop och reste ihop. Mellan åren 2000-2002 skulle jag besöka Mallis ytterligare 2 gånger, en av gångerna var en två veckors kurs till Bartender på Internationella bar & cocktailskolan. Det ligger till och med kvar en liten bild på deras sida på mig, det är från min praktiktid på Söderstadion i Magaluf (det är jag i mitten). Som ni ser har överfödskilona från reseledarskoletiden inte försvunnit utan snarare tilltagit. Det var senare det året, i augusti 2001 som jag tog tag i min vikt första gången. Förutom Mallis var jag på Cypern två gånger, båda gångerna i Agia Napa. Vi var på Malta och på Gran Canaria.

Efter 2002 skulle det sedan dröja till 2005 innan nästa resa. Jag och J åkte i maj 2005 till MakriGialos här på Kreta. Första gången i Grekland för mig. Mest minns jag pizzan, den bästa pizzan jag ätit, ever, och att Helena Paparizou vann Eurovision song contest för Grekland med My number one under vår resa.
Så förra året, 2007, i juni gjorde vi nästa resa som på många sätt kommit att påverka även denna resa.
Några av er som läste min blogg redan då minns kanske att vi åkte till Mallis och hade en fantastisk vecka på hotell Viva Golf i Alcudia. Men någonstans där, jag vet inte om det var på dit eller hemresan, blev jag hysteriskt flygrädd. Jag vet inte exakt vad det var som utlöste rädslan men på nåt sätt insåg jag att jag befann mig 10 000 meter upp i luften. Jag har inte förstått tidigare vad flygrädsla handlar om, men nu förstår jag. Det är en fruktansvärd känsla. Varje ristning i flygplanskroppen känns som ett steg närmare den s.k. evigheten som det så vackert kallas. Denna rädsla har hindrat mig från att till 100% se fram emot resan och inte förrän ganska nära inpå avfärd erkände jag detta för mig själv och min omgivning. Då hade rädslan gett utlopp för en rad mer eller mindre vettiga utspel från min sida. Som jag nämnt här på bloggen har jag känt mig ganska risig och hängig på slutet och såhär i efterhand tror jag att det är mitt huvud som spelat mig ett spratt och försökt känna av all möjlig sjukdom som skulle kunna sätta stopp för resan. Trots ett par besök hos farbror doktorn kunde ingen fysisk sjukdom konstateras så det vara bara att ta tjuren vid hornen. Fy f*n vad rädd jag var i torsdags morse.

Nu gick ju flygresan bra trots allt. Men jag upplevde 3h och 20 min ångest. Jag hade trott att mina hjärnspöken skulle lugna sig nu när vi väl var på plats men ack nej. Hemresan är ju kvar och just nu uppfylls stora delar av min tankevärld av detta faktum. På torsdag 22.35 lyfter vi mot Sturup. Jag kommer att gråta av lycka när vi landar på svensk mark.
Jag förbannar mig själv att jag känner så här. Det tar bort hela den härliga semesterkänslan och inte bara för mig utan även för stackars J som får stå ut med ett halvt hypokondriskt nervvrak som inte kan ta sig för mycket mer än att sola, vilket i o f s hade varit tillräckligt, om inte….

Forstättning följer!

Hemma igen

Ojojoj, vilken vecka det har varit och vilka dagar sedan vi kom hem också.
Har förberett och skrivit en hel massa för hand under resan som jag skall knappa in här så fort jag kan.

Just nu kurerar jag mig dock efter en riktig dunderförkylning/influensa, som började under semestern och eskalerade när vi kom hem, men håll ut, snart kommer redogörelse och vikttankar i ord och bild.

Ha det fint så länge.

Kram Cornelia

onsdag 7 maj 2008

Det här med att känna sin kropp...

... ja det verkar inte ligga för mig i alla fall.
Jag var bombis på att jag skulle ha stått still eller gått upp vid vägningen i morse. Men nej, istället var det minus 0,6 kg. Jag klagar inte! Tro inte det.

Nu blir det vägningsuppehåll en vecka. De har nog ingen våg på Kreta och även om de hade det så tror jag att jag hade hoppat över om man säger så...

Vad är då målet efter en vecka på Kreta och vad skall jag unna mig under semestern?
Jag skall unna mig att må bra, jag skall unna mig så att jag känner mig nöjd med mig själv och har jag stått still eller gått upp max 2 kg så är jag nöjd. Man måste ju också tänka på att man samlar på sig en hel del vatten i värmen.

Nästa vägning blir onsdagen den 21 maj...
Håll ställningarna till dess, nu blir det nog tyst här lite drygt en vecka. Hemma igen fredag den 16:e, men man vet ju aldrig om jag snokar upp en dator på Kreta och avlägger rapport.

Kram och en hel massa pepp på er.
Cornelia - som kl 9:55 imorgon (svensk tid) är på plats på Kreta

tisdag 6 maj 2008

Det var så nära...

... att jag tänkte att jag inte orkade skriva ett litet inlägg här nu, men så såg jag att jag idag haft 76 besökare och blev så inspirerad av det att jag självklart måste plita ner lite bokstäver.

Jag är sjukt trött så det blir ett kort inlägg. Dagen har varit sprängfull precis som jag "befarade". Jobb, frissan (inga större förändringar), mer jobb och nu ikväll ett glas vin och lite käk på favvorestaurangen Mosaik, däremellan lite ärenden. Får se hur vågen tänker bestraffa mig för kvällens vin och övrigt stillasittande under veckan som gått, det är ju dags imorgon bitti, ev blir det första uppgången på hela perioden imorgon... Suck, det var inte så jag hade planerat inför Kretaresan.

Nu mina vänner håller ögonen på att trilla ihop.
God natt och sov så sött.
Kram och massor med pepp till er alla.
Cornelia

måndag 5 maj 2008

Nu funkade det... 2 st Vårruset-tjejer

Ja men visst, nu funkade det. Här är vi, jag och Maja direkt efter målgång med våra medaljer!

Vårruset

Nu hade jag tänkt mig att lägga upp en bild här men det verkar som att det är nåt fel för bilden jag lägger upp syns inte.

Så jag får hejda mig lite till imorgon och se om det går bättre då.
Vårruset är alltså avklarat. Dessvärre hamnade vi i sista gruppen (den där även barnvagnar och rullatorer är tillåtna) och nog för att vi inte skulle springa, men så sakta skulle vi inte gå. Men så går det när man är laglydig och ställer sig i "rätt" startgrupp. Ett tips till er andra alltså, ställ er lite längre fram än ni kan tänka er att ni skall stå.

Jag och Maja sicksackade oss fram mellan alla människor och fick upp ett ganska bra tempo ändå. Sprang lite på slutet också. Så vi tog rundan på de vanliga 45-46 minutrarna och då hade vi som sagt stundtals ordentligt med "hinder" ivägen.

Riktigt härligt kändes det efteråt. J och Majas mamma sprang båda stora delar av sträckan, ja J sprang hela på 28 minuter så det skall ju hedras, så de väntade på oss i mål och fotade oss. Det fotot jag nu tänkte lägga upp här som inte vill fungera alltså... Suck!

Nu siktar jag och Maja på nästa lopp här i Malmö, Malmö10K heter det och är 10 km. 14 juni går det av stapeln och nej, vi kan inte åstadkomma underverk på en månad. Vi kommer inte att springa runt men vi kommer att knata på i bra takt. Så snart vi är hemma från Kreta skall vi lägga oss i hårdträning :-)

Nu är det dock dags för sängen, imorgon är ytterligare en fullbokad dag. Frisören bland annat, det skall bli härligt.

Sov så sött.
Kram Cornelia

Hälsning från jobbet

Hej på er,
klockan närmar sig fyra, solen skiner utanför fönstret och jag slutar jobbet strax.

Då tänkte jag att jag måste passa på att säga hej och tala om att jag gillar denna veckan!
Vårruset är bara ett par timmar bort! Shit så coolt. Jag tänkte be någon av mina medlöpare föreviga mig på bild strax efter målgång så jag hoppas att alla ni andra runt om i Sverige som också skall delta gör detsamma och lägger upp på era bloggar.

Nu är det dags att stänga ner datorn.

Stor kram, en massa sol och pepp på er alla!
Cornelia

söndag 4 maj 2008

Kommande vecka och natti natti

Jodå, då var denna dan över, jösses så glad jag blev av alla kommentarer som poppat in de senaste timmarna. Ni är för härliga!

Nu väntar 3 hektiska dagar.
Det är fullbokat mån-ons innan vi åker.
Imorgon är det jobb naturligtvis, därefter skall diverse ärenden fixas och sedan är det Vårruset som jag nämnt tidigare.
Tisdag är det jobb, tid hos frisören vid 12 och sedan jobba hemma på eftermiddagen. Kvällen kommer att ägnas åt att packa färdigt då onsdagen är fullbokad.
Onsdag så, jobb som vanligt, lunch inbokad med en gammal kollega i Västra Hamnen, naglarna skall putsas på kl 17 och på kvällen medan J är på middag skall jag ha spa-kväll och förbereda mig inför semestern... raka benen, peela fötterna och det där ni vet...

Ja jag kan då verkligen inte klaga på den kommande veckan.
Och sen när vi kommer hem från Kreta är det sommar mina vänner, för lördagen den 17 maj börjar Sommarkrysset... Ja det kanske inte är ett vetenskapligt eller meterologiskt faktum att det är så men det känns så. Och det är väl för härligt.

Nu däremot är det dags att sova snart. Skall titta på ett avsnitt Sex and the city och sedan somna. Det är lyx mina vänner. Hoppas nu att jag hinner med att blogga så mycket jag önskar i veckan. Hoppas att ni alla får en bra vecka.

Stor kram och en massa pepp till er
Cornelia

Från totalt lugn till en hel massa ös

Goddagens.

Vaknade kl 9 i morse och stolpade direkt upp och gjorde frukost - omelett blev det då det är helg. Sedan har det varit full fart.

Satte oss i bilen för att göra lite ärenden i form av shopping bland annat. Skor var det som var aktuellt och framför allt till J. 4 par nya skor till henne och 1 par till mig är nu inhandlade. Har även fixat lite med J´s stulna cykel, helt enkelt varit och fixat en ny. Bor man i Malmö skall man ha självriskreducering, det är 3:e cykeln vi blir av med på 1 och ½ år och då har vi ändå cyklarna mestadels inlåsta. Så ny cykel är alltså beställd och kan hämtas när vi kommer hem från Kreta.

Mat för veckans 3 dagar vi är hemma är också inhandlat, bilen tvättad och en ny hallmöbel inköpt på i IKEA. Och nu är vi hemma igen och skall käka köttfärsröra och vitkålssallad alldeles strax. Sen hugger vi en film (trots att det är strålande sol) innan den nya hallmöbeln monteras.

Imorgon mina vänner är det vårruset här i Malmö. Pga den senaste tidens trytande ork och energi kommer jag inte lyckas göra några stordåd. Men runt ska jag och därmed basta. Majas sambo Carl kommer att fixa picknick till oss efteråt. Hoppas vädret tillåter att vi förtär den utomhus.

Nu är det snart dags för tvätt också. Sa jag att dagen är fylld av aktivitet :-)? Skönt efter att jag tagit det så lugnt ett tag. Känner också att jag kommer tillbaka till blogglivet och det är kul, jag har saknat det. Men ibland finns varken tid eller ork, ja ni vet hur det är.

Kram och pepp på er alla. Hoppas ni får en fortsatt härlig söndag
Cornelia

lördag 3 maj 2008

Tada....


På torsdag är det här jag är... Nice!

Ny energi...

... jodå, idag har energin sakta kommit tillbaka till mig.
Kan kanske bero på att vi tillbringade drygt en timme i solen på vår innergård idag. Jag känner mig hur som helst piggare än vad jag har gjort på länge nu och det är fantastiskt. Har varit lite orolig att Kreta-resan skulle vara i fara men som det känns nu skall den gå att avverka smärtfritt.

Hur går det för er alla mina vänner. Jag är runt och läser så mycket jag kan... Men jag har varit lite dålig på att kommentera, sorry för det. Jag skall bättra mig nu när jag känner mig piggare.

Vad mer kan jag förtälja? Jo, jag funderade på en sak igår när jag kollade på Carina Berg flyttar in på TV4. Jag tycker så fantastiskt mycket om det programmet. Carina är helt genial på att intervjua... Jag skrattade så jag skrek när hon igår frågade Arne Weise om han någon gång när han går och handlar tänker - Här går Arne Weise och handlar? Vem mer än Carina Berg kan fråga en sådan sak? Samtidigt så är det så att hon ställer alla frågor jag själv funderar på. Och var det någon som såg förra veckan när hon var hos Bert Karlsson, genialt!!!

Nåväl det är min åsikt och jag gissar att det är många som inte håller med mig, eller har jag fel?

Nu skall jag fortsätta kolla på ett annat härligt program, körslaget.

Ha en fin kväll.
Kram och pepp på er
Cornelia

fredag 2 maj 2008

Fortsatt lugnt och stilla...

... vi tar det lugnt lugnt lugnt.
Har precis kollat på SOS - Sällskapsresan. Det kallar jag avslappning.

Äter gör jag också som aldrig förr, ja det är inte så illa som det låter men jag känner att kroppen behöver mat oftare än jag har ätit tidigare.

Ha en fortsatt fin dag mina vänner.

Lugnt och stillsamt

Hej på er,

jag har inte kännt mig helt "fit for fight" den senaste tiden så jag tar det ganska lugnt just nu, vilar ut och slappar. Det känns som att kroppen tackar mig för det och långsamt blir piggare och gladare. Så det är nog smart. Men visst känner man sig lite som en dålig människa när man inte är ute och rör på sig när man har all tid i världen.

Maten går bra här, motionen som ni förstår är det sämre med. Försöker dricka en massa vatten och så... Men nu går det mest på rutin faktiskt. Och, jag tror jag har sagt det förrut, det känns nästan fel. Det skall vara svårt liksom, det skall vara nåt man kämpar för, det skall inte kunna gå på rutin. Herregud, jag trodde väl aldrig att det skulle gå på rutin att vara utan godis :-)

Peppar peppar ta i trä får jag väl säga nu så jag inte åker dit i nästa andetag men det känns som att det skall mycket till för att jag skulle hänge mig åt godishyllan.

Idag har jag en fantastisk dag framför mig,
jag skall på massage kl 10.45, sedan skall vi gå och växla pengar inför Kretaresan, hämta en tröja som varit på lagning, därefter är det dags för inspelat Lyxfällan från igår (då vi var på Pop-quiz) och sen skall jag fortsätta slappa... Jag skall inte klaga.


Nu är det dags för frukost!
Ha en fin dag vänner.
Kram och pepp

Cornelia
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...